Vilken känsla?

Klockan är 02:30 ungefär och jag sitter just nu och skriver i mitt kollegieblock i soffan. Det är så mörkt att jag inte ens ser vad jag skriver, bara TV:n är på för att ge lite ljus. Tobbe ligger och sover i sängen och jag låg bredvid honom tills alldeles nyss. Jag kan verkligen inte sova.

(Som ni märker skriver jag av mitt kollegieblock ner i bloggen nu.)


Jag gick och la mig lite innan tolv och låg och blundade,
försökte verkligen sova, tills nu. Men det är helt omöjligt. Så kom jag att tänka på en sak mamma sa till mig idag (igår) om att om man inte kan sova så ska man gå upp och försöka igen senare. Visserligen ska man inte sysselsätta sig med något roligt som att skriva, men jag har ingen telefonkatalog att läsa, och jag måste typ skriva för att få tankarna att sluta rulla.

Har världens värsta känsla som finns i kroppen.
Jag är inte ledsen, inte arg.. men jag känner en värre känsla som man inte kan sätta ord på. Den går att beskriva och den går att jämföra med andra känslor, men den går inte att sätta fingret på. Man skulle t.ex. kunna jämföra den med stress. Kanske med ångest.. Men jag är en person som gillar att analysera, och känslan går också att jämföra med känslan jag har när jag gör det.

Känslan av att upptäcka, för mig är den känslan och känslan av stress ganska lika.
Kanske inget man tänker på, men positiva- och negativa känslor kan kännas väldigt lika om man bara blockar bort den verbala beskrivningen och bara känner efter. De berör kanske samma ställe i kroppen.

Hur som helst. Känslan jag har nu
(som iofs. börjar försvinna ju mer jag skriver och ju mer jag slutar känna efter den.) är iaf. så svår för mig att jag inte ens vet om den är positiv eller negativ. Världens värsta känsa som finns alltså.

Men nu klockan 02:55 orkar jag inte skriva mer i mörkret med endast ljus från en repris av det Svenska programmet draknästet på 1:an utan ljud.

Så more to come imorgon. Nu ska jag sitta och gosa med katten lite tills jag känner att jag kan ge sovandet ett chans till.

Godnatt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0