meneve

Åååh så tråkigt! Tobbe jobbar sin första kväll på lagret och jag har vart ensam hemma hela kvällen och nu ska jag gå och lägga mig själv! Detta ska tydligen vara bra för oss enligt de flesta, de som inte har sagt det tänker det säkert, men det är inte den att jag inte klarar en natt utan Tobbe.. det gör jag! MEN jag föredrar det inte!

Och det är bara bra enligt mig att man efter nästan 5 år fortfarande saknar varandra fast man sågs senast imorse! :) jag vill inte vara utan Tobbe en enda natt i onödan, och jag tror han känner det samma om mig!

Vissa tycker också att vi är töntiga som säger "Jag älskar dig!" tio gånger innan vi lägger på luren, och jag kan inte ens räkna alla gånger under en dag, men varför ska vi inte göra det? Om jag känner för att säga till Tobbe att jag älskar honom, ska jag då hindra mig själv och tänka "nej, det är nog bättre att jag inte säger det nu." Varför då? Finns väl ingen anledning till att begränsa uttrycket av sin kärlek till varandra!

Då finns det nog större problem i förhållanden, de motsatta tillexempel! Folk som aldrig säger "jag älskar dig" till varandra, eller som säger det för sällan! I mitt huvud kan man inte säga det för ofta, och därför säger jag det så ofta jag kan, och det gör inte att jag menar det något mindre, tvärt om! :)


Tror att den som stör sig på mitt och Tobbes "gulli-gull" har ett för tråkigt eget kärleks liv, så trist för dig säger jag bara! ;)

Ska försöka sova nu, och om någon timme kommer Tobbe komma hem och pussa på mig i sömnen! :) Can't wait!



en bild på mig från i lördags innan jag drog till Karro!