Snö, snö, mera snö!
Alltså jag blir helt konstig när jag är ute. Var i stan tidigare med Tobias för vi hade kollat in stans nya tattueringsstudio och vandrat runt lite. Och jag blir helt, jag vet inte.. konstig! Alltså vet inte vad jag ska tycka om all snön. Jag blir så, vad heter det? imponerad? nästan av hur mycket snö det är. Känns som jag aldrig sett så mycket snö förr. Kan inte hata den, men blir dock lite orolig inför sommaren. Går det att få sommar inom loppet av 4 månader när det är så jävla mycket snö? Och hur ska man hinna med en vår där imellan? Vad har hänt? allt är bara vitt. Helt vitt. På oskottade ställen är snön en halvmeter hög! Det är sjukt. Blir helt stum. Ibland börjar jag nästan skratta åt den. För jag vet inte vad annars jag kan göra. Är helt förbryllad.
Var kommer du ifrån? all snö?
Var kommer du ifrån? all snö?
Såhär är det. Eller var?
Oj! Va lite läsare jag fått nu när jag inte uppdaterat på hundra år.. Men men, ska säga er att jag har fan inte haft tid!
Ni ska nu få ta del av hur mina vardagar ser ut. Utan undantag.
Jag kliver upp klockan 06:50, på den tiden sminkar jag mig, fixar håret, klär mig, äter en macka om det finns bröd, och om jag har vart riktigt snabb hinner jag koka mig en kopp kaffe. Sen springer jag iväg till bussen eftersom jag aaaaldrig lyckas gå hemmifrån i tid.
Bussen är dock ständigt försenad på grund av snön, ibland upp till en kvart, så jag hade inte behövt springa i klackade stövlar i halkan och riskera både ett och två brutna ben, trots allt.. Klockan 07:50 Går bussen från Falkenberg.. Eller ja, den ska gå då.. Och då tar resan i den svinkalla bussen en timme att åka till Halmstad.
När jag kommer fram till Regementet hoppar jag av för att gå en 10 minuters gång till mitt jobb på Slottsmöllan. Militärerna brukar spela en hederstrudillutt som jag tror dom tillägnar mig att jag orkar med detta var eviga dag, och jag skänker nästan alltid en tanke till min lillebror som håller till i militären nu förtiden. (Vi har det nog lika hårt du och jag Rasmus...) (skämt o sido..)
När jag kommer till jobbet sätter jag igång min dator, min spotify, fixar en kopp kaffe, hälsar på Christian och sen börjar jag ringa. Trevliga kunder, arga kunder, glada kunder, pratglada kunder, arga receptionister...osv.. Inte så många köpglada kunder dock..
MEN IDAG! ....nej först ska jag fortsätta berätta om mina vanliga dagar...
Yes, och när klockan blir 12 då har jag en timmes lunch. Men jag har inga pengar till lunchen som förövrigt inte har speciellt bra rykte ändå.. Tar inte med mig någon mat heller, men tyck inte synd om mig, jag är inte hungrig så tidigt på dagen iaf. Speciellt inte om jag fått i mig en macka eller två på morgonen. Så jag tittar runt på facebook, kollar igenom mina återkontakter, ringer Tobbe eller Johanna en stund, kollar på facebook lite till och vipps så är klockan 13.
Nu börjar jag ringa igen.. Trevliga kunder, arga kunder, glada kunder, pratglada kunder, arga receptionister...osv.. Inte så många köpglada kunder dock..
MEN IDAG! ....nej först ska jag fortsätta berätta om mina vanliga dagar...
När klockan är 17 så stänger jag snabbt av min dator, tar snabbt på mig mina kläder, säger snabbt hejdå till Christian och springer snabbt ner till busshållplatsen. Bussen som ska ta mig från Slottsmöllan till Halmstad stad (Ja jag åker in till stan och tar därifrån bussen till Falkenberg, hoppar alltså inte på vid regimentet på vägen hem.. skulle få stå och vänta föör länge då.) går klockan 17:10. Den brukar dock komma kring 17:20, då har mina tår hunnit frysa till is.
5-7 minuter tar det att åka till stan. När jag väl är framme i stan för att vänta på nästa buss som ska ta mig hem till Falkenberg så får jag sätta mig i en busskur och vänta. Bussen kommer 17:35. Eller ja... Den kommer väl kring 17:45.
Då håller mina tår på att trilla av.
Hemma i Falkenberg är jag 18:50, eller ja, har tillomed kommit hem så sent som 19:15. (jävla snö va?) Innanför dörren är jag förhoppningsvis innan 19:30 för då börjar halv 8 hos mig.
Detta brukar jag och Tobbe titta på medans vi lagar mat. Mat som till 80% av veckan består av köttbullar och macaroner. Om vi har mjölk även någon pulver sås.
Sen när jag har ätit är klockan 20.
20 - 21 - 22 - 22:30
Nu går jag och lägger mig, för att köra samma häääääääääärliga dag imorgon.
Och det roligaste av allt. Jag har inte fått en spänn för besväret.
MEN IDAG! ...japp nu kommer det!
Idag sålde jag faktsikt. hallelujah! Vinden har vänt, pengarna kommer, hungern är över. Jag ska köpa bättre skor! och tänk. Snart kanske solen också börjar komma. Våren? Tänk om!?
Japp, jag ska inte deppa. Jag har faktsikt flera bra återkontakter redan imorgon och även nästa vecka.
Imorgon säljer jag en till!
Och vet ni? Hur tragiskt jag faktsikt tillomed själv känner att det var att skriva detta inlägget, så känns det inte lika tragiskt att faktsikt ha det såhär. Känner mig helt klart lycklig iaf. Är inte alls bitter. Nepp, det blev ett felvinklat inlägg, för det kändes nästan sorgligt allt jag skrev. Men jag mår riktigt bra.
Domdär timmarna 20 - 21 - 22 - 22:30 tillbringar jag med världens finaste pojkvän. Och med vardagar som domhär så är det omöjligt att inte uppskatta helgen till max. För att inte tala om god mat!
NU ska jag sova, för klockan är hela 22:33.
Puss godnatt!
Ni ska nu få ta del av hur mina vardagar ser ut. Utan undantag.
Jag kliver upp klockan 06:50, på den tiden sminkar jag mig, fixar håret, klär mig, äter en macka om det finns bröd, och om jag har vart riktigt snabb hinner jag koka mig en kopp kaffe. Sen springer jag iväg till bussen eftersom jag aaaaldrig lyckas gå hemmifrån i tid.
Bussen är dock ständigt försenad på grund av snön, ibland upp till en kvart, så jag hade inte behövt springa i klackade stövlar i halkan och riskera både ett och två brutna ben, trots allt.. Klockan 07:50 Går bussen från Falkenberg.. Eller ja, den ska gå då.. Och då tar resan i den svinkalla bussen en timme att åka till Halmstad.
När jag kommer fram till Regementet hoppar jag av för att gå en 10 minuters gång till mitt jobb på Slottsmöllan. Militärerna brukar spela en hederstrudillutt som jag tror dom tillägnar mig att jag orkar med detta var eviga dag, och jag skänker nästan alltid en tanke till min lillebror som håller till i militären nu förtiden. (Vi har det nog lika hårt du och jag Rasmus...) (skämt o sido..)
När jag kommer till jobbet sätter jag igång min dator, min spotify, fixar en kopp kaffe, hälsar på Christian och sen börjar jag ringa. Trevliga kunder, arga kunder, glada kunder, pratglada kunder, arga receptionister...osv.. Inte så många köpglada kunder dock..
MEN IDAG! ....nej först ska jag fortsätta berätta om mina vanliga dagar...
Yes, och när klockan blir 12 då har jag en timmes lunch. Men jag har inga pengar till lunchen som förövrigt inte har speciellt bra rykte ändå.. Tar inte med mig någon mat heller, men tyck inte synd om mig, jag är inte hungrig så tidigt på dagen iaf. Speciellt inte om jag fått i mig en macka eller två på morgonen. Så jag tittar runt på facebook, kollar igenom mina återkontakter, ringer Tobbe eller Johanna en stund, kollar på facebook lite till och vipps så är klockan 13.
Nu börjar jag ringa igen.. Trevliga kunder, arga kunder, glada kunder, pratglada kunder, arga receptionister...osv.. Inte så många köpglada kunder dock..
MEN IDAG! ....nej först ska jag fortsätta berätta om mina vanliga dagar...
När klockan är 17 så stänger jag snabbt av min dator, tar snabbt på mig mina kläder, säger snabbt hejdå till Christian och springer snabbt ner till busshållplatsen. Bussen som ska ta mig från Slottsmöllan till Halmstad stad (Ja jag åker in till stan och tar därifrån bussen till Falkenberg, hoppar alltså inte på vid regimentet på vägen hem.. skulle få stå och vänta föör länge då.) går klockan 17:10. Den brukar dock komma kring 17:20, då har mina tår hunnit frysa till is.
5-7 minuter tar det att åka till stan. När jag väl är framme i stan för att vänta på nästa buss som ska ta mig hem till Falkenberg så får jag sätta mig i en busskur och vänta. Bussen kommer 17:35. Eller ja... Den kommer väl kring 17:45.
Då håller mina tår på att trilla av.
Hemma i Falkenberg är jag 18:50, eller ja, har tillomed kommit hem så sent som 19:15. (jävla snö va?) Innanför dörren är jag förhoppningsvis innan 19:30 för då börjar halv 8 hos mig.
Detta brukar jag och Tobbe titta på medans vi lagar mat. Mat som till 80% av veckan består av köttbullar och macaroner. Om vi har mjölk även någon pulver sås.
Sen när jag har ätit är klockan 20.
20 - 21 - 22 - 22:30
Nu går jag och lägger mig, för att köra samma häääääääääärliga dag imorgon.
Och det roligaste av allt. Jag har inte fått en spänn för besväret.
MEN IDAG! ...japp nu kommer det!
Idag sålde jag faktsikt. hallelujah! Vinden har vänt, pengarna kommer, hungern är över. Jag ska köpa bättre skor! och tänk. Snart kanske solen också börjar komma. Våren? Tänk om!?
Japp, jag ska inte deppa. Jag har faktsikt flera bra återkontakter redan imorgon och även nästa vecka.
Imorgon säljer jag en till!
Och vet ni? Hur tragiskt jag faktsikt tillomed själv känner att det var att skriva detta inlägget, så känns det inte lika tragiskt att faktsikt ha det såhär. Känner mig helt klart lycklig iaf. Är inte alls bitter. Nepp, det blev ett felvinklat inlägg, för det kändes nästan sorgligt allt jag skrev. Men jag mår riktigt bra.
Domdär timmarna 20 - 21 - 22 - 22:30 tillbringar jag med världens finaste pojkvän. Och med vardagar som domhär så är det omöjligt att inte uppskatta helgen till max. För att inte tala om god mat!
NU ska jag sova, för klockan är hela 22:33.
Puss godnatt!
Make Peace, not war.
Imagine there's no Heaven
It's easy if you try
No hell below us
Above us only sky
Imagine all the people
Living for today
Imagine there's no countries
It isn't hard to do
Nothing to kill or die for
And no religion too
Imagine all the people
Living life in peace
You may say that I'm a dreamer
But I'm not the only one
I hope someday you'll join us
And the world will be as one
Imagine no possessions
I wonder if you can
No need for greed or hunger
A brotherhood of man
Imagine all the people
Sharing all the world
You may say that I'm a dreamer
But I'm not the only one
I hope someday you'll join us
And the world will live as one
It's easy if you try
No hell below us
Above us only sky
Imagine all the people
Living for today
Imagine there's no countries
It isn't hard to do
Nothing to kill or die for
And no religion too
Imagine all the people
Living life in peace
You may say that I'm a dreamer
But I'm not the only one
I hope someday you'll join us
And the world will be as one
Imagine no possessions
I wonder if you can
No need for greed or hunger
A brotherhood of man
Imagine all the people
Sharing all the world
You may say that I'm a dreamer
But I'm not the only one
I hope someday you'll join us
And the world will live as one
