meneve

Heej! Nu ska jag berätta en rolig sak tycker jag; Jag har tagit körkort! :D Så sjuuukt skönt att det äntligen är över. Alltså jag kan inte riktigt fatta det, tror verkligen inte att jag kör tillräckligt bra för att ha körkort, men min körskolelärare säger att jag bara har dåligt självförtroende :) 

Det var min tredje uppkörning faktiskt. Jag sa ingenting till någon de två andra uppkörningarna jag hade för det var bara jobbigt efter första uppkörningen när folk hörde av sig och frågade om jag hade klarat det och man behövde säga nej om och om igen, ville bara gråta ihjäl mig då.. 

Alltså jag har för dåligt självförtroende för sånt här, därför jag har skjutit på detta jäkla kortet i all evighet för jag trodde inte jag skulle klara av det. Vet inte hur många gånger jag vart nära på att börja gråta under övningskörningslektionerna för att jag inte klarat av saker på första försöket, och jag veeeet det är töntigt, men jag blir fan lipig när jag känner mig osäker.

Första lektionen jag hade när jag skulle lära mig backa in i en parkering var HEMSK. Alltså jag fattade ingenting, kändes inte alls logiskt att vrida ratten åt samma håll som jag ville att bilen skulle gå åt när jag backar?! Vill vrida ratten åt andra hållet då ju, men nej. Detta skapade kortslutning i mitt huvud så då började jag faktiskt gråta. Kändes ju bara hopplöst att få in den jäkla bilen mellan två andra baklänges! Och massa folk runt omkring på ICAs parkering med sina jäkla medlidande smile när dom såg att jag uppenbarligen inte fattar någonting om hur man backar en bil...

..Så i alla fall på uppkörning nummer tre så väljer jag att köra utan handledare i baksätet (som jag gjorde de två första gångerna) tänkte en mindre person att vara nervös inför, men blir jag mindre nervös för det? Knappast. Han snubben som jag körde upp med säger åt mig att köra till torgets parkering och parkera bilen och av NÅN jäkla sjuk anledning får jag för mig att backa in i parkeringen? Alltså... Samma sekund som jag börjar göra det inser jag att jag skjutit mig själv i foten och vill bara gråta. Hela mitt ben hoppas som om de hade fått ett epilepsianfall och jag vill typ spy. Men bilen hamnade helt okej i rutan och sen kör jag vidare.

Fortfarande är jag sjukt nervös och allt går bara sjukt dåligt, jag glömmer blinka i tid och annat simpelt bara för att jag vill helst bara släppa allt i bilen och gråta för jag vet att om jag inte klarar denna uppkörningen måste jag göra om teoriprovet igen och om jag är tvungen att göra det tänker jag att jag skiter i allt. Ser bara de typ 15K + som jag betalat hittills rinna ut i havet som de största slöseriet någonsin och allt känns hopplöst.

Vi kör vidare och plötsligt ser jag att han kontrollsnubben bredvid mig sitter och blundar? Jag tänker att han har redan kuggat mig och passar väl på att vila lite innan nästa uppkörning som han ska med på. Detta gör mig såklart tjurig så resten av vägen tjurar jag bara och tänker arga tankar, Men eftersom jag var säker på att jag redan var kuggad så släppte nervositeten helt och jag kör faktiskt exemplariskt om jag får säga det själv.

Så när vi kommer tillbaka och jag parkerar bilen och stänger av motorn så hör jag honom säga "Du har inte fått körkortet.." "Nää..." säger jag och ser väl allmänt förstörd ut, men så kollar han på mig och säger "Alltså du har fått körkortet.." Jag har hört fel! Jag blir helt i chock och kramar den stackarn som säger att det inte var nödvändigt av mig att göra det, haha! Kan väl inte låta bli, så jäkla glad! 


Såååååååå, tro det eller ej, Eve har fixat ett körkort och imorgon ska jag besiktiga lilla röda pärlan och sen kommer jag förmodligen lägga aalllaa mina pengar på bensin för det enda jag vill göra just nu är att köra bil! :)


Dessutom säger min körskolelärare att jag förmodligen kommer vara grym på att backa med släp, för då ska man nämligen vrida ratten åt de andra hållet, det man inte vill åt, och ja, de make sense tycker jag :) 

 

Nu är det snart ett år sen jag började med min tattuering på armen och vi är fortfarande inte klara! Tyvärr har vi haft otur både Sanna och jag med sjukdom hit och dit och saker som kommit imellan, men nu är det en, maaax två sittningar kvar.. Tror jag sagt de nån gång förr med, men då fick vi alltså ställa in den sitningen så den blev helt enkelt inte av.

Tänkte egentligen inte lägga upp en bild innan den va kvar men jag göre ändå..

Såhääääääär:

 

ser den alltså ut just nu, inte klar då! Men visst är den fin? :) Som Ni ser är ju huvet på fågeln kvar, sen är de på insidan av armen där uppe vilket visat sig göra sjukt ont så vet inte hur de ska gå riktigt :) Men sen så ska hela gås igenom en gång till med för att öka kontrasterna och fylla i lite där de behövs också vidare :) 


Tanken var ju ingen färg när jag bestämde mig för att göra armen, men Sannas (tattueraren) tanke var sjukt mycket färg, så vi körde någon slags kompromiss med lite färg och mkt svart.. :)

Imon ska jag dit för att se över den, räkna på hur mkt som e kvar och boka tid för nästa sittning..

Läääängtaaaaaaaaaaar tiiiiiiilllllllllllssssssss deeeeeeeen eeeeeeeeeee klaaaaaaar! :) 

Kollade på Leila bakar igår. Hon är väl fantastisk? Man blir ju bara lugnt och harmonisk av att titta på henne, det är lite som Ernst asså.. dom två.. I alla fall så bakade hon småkakor och det såg så lätt ut så var tvungen att göra det själv här hemma och sagt och gjort. Nu ligger de på ett fat och ser bara så bedårande ut att jag känner nästan att hela kvoten av att vara huslig är fylld för 2014. Stolt alltså.

Bildbevis: 

 

 

Åååh!! Det är så frustrerande hur världen ser ut. Allt handlar bara om pengar, pengar går före allt annat. Jag blir så ledsen när jag tänker på det. Jag såg precis en kort film om en fabrik i Kina. (se ovan) Fabriken har ca 400.000 anställda tillverkar  bland annat Apples produkter.

De anställda är från (minst) 12 år gamla och arbetspassen är från 12 timmar långa. Kraven på de anställdas produktivitet är så höga att de anställda har börjat ta livet av sig. De hoppar från taket av byggnaden på fabriken för att de helt enkelt inte orkar mer. Vad gör fabriken? 

Ja inte drar de ner på arbetstimmar eller produktionstempo, de får istället sina medarbetare att skriva på kontrakt där de lovar att inte ta sitt liv, samt monterar upp ett nät runt om fabruken så att de som försöker ta sitt liv genom att hoppa helt enkelt misslyckas.

Jag får fan ont i hjärtat när jag tänker på hur världen ser ut, och jag blir besviken på mänsligheten som innerst inne förstår att det är såhär världen ser ut men väljer att blunda för det.

Samtidigt vet jag ju om att jag själv inte heller gör någonting aktivt för att förhindra detta, så ja, jag är inte bättre.