Ett av alla mysterier..

Ett av de största mysterierna kring Reinfelts politik enligt mig är A-kassan. Varför ville han förändra den så som han gjort? A-kassan, en försäkring, inte ett bidrag. Man betalar själv för att få vara med i A-kassan, det är alltså inget alla automatiskt blir med i och tar del av tack vare skattebetalare, utan något man betalar för själv. Det var dock en rimlig avgift, som de flesta hade råd med och som många också var med i.

Helt plötsligt chock höjer Reinfelt A-kasseavgiften extremt mycket så att 350.000 yrkesaktiva människor lämnade a-kassan, och minst 150.000 nya på arbetsmarknaden gick aldrig med. Jag är en av dom som aldrig gick med, för att det var inte värt så mycket pengar, jag hade inte råd med så mycket pengar.

Nu märker jag skillnaden. Istället för att gå på A-kassa, min egen betalda försäkring, när jag är arbetslös, lever jag på mina sista slantar, tills dom tar slut och då är nästa steg socialen. Hos Socialen får jag inte ha några sparade pengar, såklart(!) Vilket innebär att jag står och stampar. Jag stampar tills jag får jobb igen, och när jag väl får det så är det under en så kort tid att jag hinner inte spara ihop pengar tillräckligt för att kunna leva till nästa gång jag får jobb. Jag kommer hamna på socialen igen, och åter igen, får jag inte ha några sparade pengar.

Jag fastnar i ett mönster som A-kassan hade kunnat rädda mig ur. A-kassan hade visserligen inte gett mig rum att fortsätta spara, men de hade gett mig rum att behålla mina sparade pengar och endast leva på A-kassa under arbetslösa perioder. Vilket gör att den dagen jag vill ha något, ett körkort, en ny soffa, en semester utomlands, då kan jag göra det, eftersom jag jobbat, jag sparat, och jag fått behålla mina sparpengar, tackvare en försäkring jag haft råd med som räddat mig under arbetslösa tider. Tider som regeringen misslyckats med att ge mig jobb.

Nu har jag gått med i A-kassan ändå. Trots att det är svindyrt, men mitt senaste jobb var bra betalt till skillnad från alla mina tidigare, Nu hoppas jag bara på att jag har råd att fortsätta vara med under denna arbetslösa tiden som jag är inne i nu, så jag inte behöver avbryta mitt medlemskap och börja om från noll. Så hoppas jag att en vacker dag när jag blir arbetslös så lever jag på mig själv och inte på socialen. Så hopppas jag att en vacker dag när jag blir arbetslös så behöver jag inte släppa drömmar om körkort, ny soffa och utomlandsresa. (självklart inte allt på samma gång, såååå bra betalt är inte jobbet.. ;))

Så nu håller vi tummarna på att jag överlever denna tiden utan jobb, håller tummarna för att jag får ett nytt jobb snart, och håller tummarna för att Socialdemokraterna kommer tillbaka starkare än någonsin och sopar mattan med Moderaterna nästa val! :)


Och ni som håller med mig, och inte håller med mig, eller håller med mig delvis, kommentera! Jag vill veta vad ni tycker! :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0