Framtiden..

Åååh!!! Det händer inget med mitt liv. Det bara går och går, varje dag, går och går och jag hinner inte med. Snart är det ny månad. Snart har en heeeel månad gått på det nya året och det har hänt: Ingenting!

Jag måste ta tag i mig själv, och få det att hända nått.
Det är ju faktidskt inte bara en månad som har gått, utan kanske ett halvår, ett halvår där det hänt: Ingenting!

suck..


Jag måste utbilda mig.
Det är det jag vill. Jag vill ha en utbildning och senare ett säkert jobb. En säker inkomst. En säker framtid.

Jag vill utbilda mig till psykolog.
Men jag vet inte om jag pallar en så lång och tung utbildning på en gång. Ska jag börja med terapeft? Det är ju egentligen jobbet som terapeft som lockar mig mest, eller som jag över huvud taget har mer koll på hur det ser ut. Tror att det är själva titeln psykolog som lockar mer än arbetsuppgifterna.

Tobbe har iaf. fått en idé.
Han vill plugga till undersköterska. Och jag kan verkligen se en undersköterska i honom. Tror han blir världens bästa undersköterska. Speciellt med sina glasögon på ser han sådär mild, omtänksam och klok ut.

Men ser man en psykolog i mig? Eller terapeft?


Nä, i morgon är det ny vecka.
Jag kör på terapeft. I morgon, på måndag, ska jag ta mitt första steg mot att bli terapeft. Kolla upp vilka vägar jag ska gå.

Det är på tiden att det händer något i mitt liv nu.




Förövrigt älskar jag min pojkvän Tobias. Du är bäst! <3




There are only two ways to live your life: One is as though nothing is a miracle. The other is as if everything is.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0