Som vanligt så snackas de skit..

Om ungdomar...


Kollade precis på ung och bortskämd.
Ett program som får mig att vilja spy på deltagarna som inte ens skäms över att de är så bortskämda som de är, ännu mer vilja spy på deras föräldrar som inte förstår att de förstör sina barn. Men framförallt vill jag spy på denna falska bild av Svenska ungdomar. För såhär är det inte, kära vänner, Sveriges ungdomar är inte såhär bortskämda. Ingen jag känner är i närheten eller ens på mils avståd av hur bortskämda dessa snorvalpar på 24 år är, och jag har en och annan bortskämd kompis jag med.

Blir på riktigt upprörd över hur vi ungdomar framställs i media, och med program som detta och alla rosa bloggar som finns ute överallt som endast handlar om naglar och skor skulle man kunna tänka sig att det inte är så kontsigt att alla vuxna tror att vi ungdomar är såhär blåsta och lata allihopa. Att vi alla önskar oss ett liv som antingen hemma fru eller popstjärna och inte kan tänka oss något annat.

Men tyvärr är inte så fallet. Kanske är det för att vuxna människor inte på samma vis som vi yngre vuxit upp med nya media som internet och inte förstår på samma sätt att man måste rensa och vara kritisk även till detta. Kanske hänger inte 50-60 talisterna med på att alla ungdomar på internet inte representerar alla ungdomar i Sverige?

Kanske retas jag lite med er 40+are bara för att jag känner mig retad av er ibland? ;)

Vad jag vill säga är bara att det är precis lika fult i mina ögon att dra ungdomar över en kam
som det är att dra utländska, homosexuella, kvinnor eller andra grupper över en och samma kam. Så kan ni vuxna som inte vart unga på ett tag sluta skriva era dumma kommentarer på forum, kommentarsfält i tidningar osv.  om hur lata vi ungdomar är idag. För det är vi inte. Jag är det inte! Och jag tar faktsikt illa upp. Och det hade jag gjort om någon skrev att kvinnor är lata också. Precis som jag antar att en homosecuell hade tatt illa upp om jag kallade homosexuella för lata, eller utläningar om jag kallade dem för lata.. ja jag antar att ni fattar poängen?

Bara för att ni har vart unga en gång i tiden ger de inte er rätten att hacka på ungdomar i alla tider! Prata därför hellre om den ungdomen ni känner som är så himla lat än om oss allihop!

Och helt ärligt, så är det snarare föräldrarnas fel som aldrig sagt nej till att agera privat schaufför, tar lån på hundra tusen för att ungen vill ha en motorcykel, kör 6 mil enkel resa för att tvätta, städa, och laga mat åt sin unge and so on än ungarnas fel. Vad förväntar man sig att få för unge när man uppfostrar den på dethär viset?

De är lika mycket föräldrarnas fel här som det är när man ser en tjock bebis med två tjocka föräldrar.


En stulen lista...

Av mamma.. eftersom jag inte vet vad jag ska skriva, men det var ju ett tag sen.


4 TV-program (eller ja, serier) jag ser:
i Anneli (Eller ja såg då, sista avsnittet gick i måndags! SÅ TRÅKIGT!)
Så mycket bättre! (Som är så mycket bättre än mycket annat på TV4!!)
Couger Town (Som är föör roligt, älskar Cortny Cox, helt underbar!)
Robinson (Fast egentligen följer jag väl inte det, men är det på TV när jag swappar förbi så stannar jag.)

Är inte så mycket för TV egentligen, så det är inte så mycket jag följer..

4 saker jag gjorde igår:
Vaknade.
Jobbade.
Åt.
Somnade.

Det blir inte så mycket mer än så när man pendlar med buss och sitter i kassan. Men det är värt pengarna.


4 saker jag längtar efter:
Julafton! (alltså det går inte att inte längta när man drar förbi alla julprylar i kassan på Gekås!)
Gekås Personalfest (som är imorgon.. ja vet inte om de blir så kul, vem ska ens dit?! men ja.. nått är det ju.)
Sommaren (ja såfort julafton är över kan det få bli sommar igen tycker jag.)
Johanna tid. (Vi träffas för sällan, men när det händer är det hur bra som helst, så bekväma vi är med varandra!)

Längtar för övrigt inte så mycket efter så mycket för tillfället. Eller någonsin, känner mig ofta bekväm i nuet.

4 saker på önskelistan:
Spikmatta (Ja alltså nu tänker jag Julklapps önskelista här!)
Fina klänningar (fortfarande julklapp.. :S)
Att sossarna fick vinna valet istället. (Om vi nu inte kan backa tiden så iaf. om fyra år.)
Fred på jorden. (faktiskt något jag påriktigt önskar mig flera gånger om dagen i tankarna.)

Kan komma på en miljon saker att önska mig som är svåra att få, men en enkel julklapps önskelista får itne plats med mer än kanske 4-5 grejer. Varför är det så svårt?

4 saker jag avskyr:
Människor som bara tänker på sig själva och inte kan se saker från andras perspektiv.
Krig, egoism, när pengar är mer värt än liv.
Orättvisa.
"God bless America" bara Amerika i sig är som ett fett bevis på att Gud inte finns. typ..

blev visst lite mer än fyra saker, men bara fyra rader iaf! :) Verkar ju som att jag bara avskyr en massa men älskar ju motsatserna lika mycket. Så därför tänker jag nu adda en grej på denna listan som inte fanns:

4 saker jag älskar:
Människor runt omkring mig, familj, vänner, Tobias.
Godhet, omtänksamhet, välvilja, tro, hopp och kärlek.
Kamp för fred, jämlikhet och rättvisa. Hoppas vi inte ger upp förrens vi nått alla mål.
Sverige. Världens bästa (fast ändå inte felfria) land. Enligt mig.

Också lite mer än fyra saker, men fyra rader :)

Puss och kram!


Teach those with guns the power of speach.

Jag hade inget val, var tvungen att sjukanmäla mig. Näsan rinner lika mycket som ögonen och nu har även hostan börjat kicka in på riktigt. Suck!

Men! Min älskade mamma var här innan och lämnade både nässpray, värktabletter och super-halstabletter, så nu ska jag nog friskna till. Hoppas jag! Måste verkligen jobba, och är riktigt trött på att må såhär, känns nästan som att jag har drabbats av den manliga varianten av förkylning. Ni vet? Då man nästan är döende. Fast nää.. jag har faktsikt både lagat mat och diskat så ja... helt manlig är jag itne. Men lite synd är det om mig.

Näsan är helt röd och fast jag smörjer med fet handkräm under så svider de riktigt mycket.

Men men, kanske ska en till portion av min och Tobbes potatisgratäng med extra extra vitlök hjälpa mig på traven att bli frisk?

Egentligen ville jag skriva ett inlägg om Afganistan, men nu blev det lite för mycket förkylning här och jag orkar itne skriva ett helt till. Huvudet går sakta men säkert ner åt soffarmstödet, känns som de väger tre ton av allt snor uppe i hjärnan.

Men en sak ska jag säga. Håller så jävla mycket med Vänsterpartiet på denhär punkten. (och numera de rödgröna..) Sverige ska bort där ifrån! Förstår ingen att krig föder krig? Kriget har blivit mer brutalt och mer utbrett under tiden vi vart där, och då kan man inte försvara sig med att flickor får gå i skolan.

Pengarna vi lägger på att ha soldater med vapen i Afganistan skulle kunna läggas på bistånd!


Som den tattuering jag har säger: There is no way to peace, Peace is the way. /Ghandi


Banta?

Är så stolt över min vän Johanna! Hon har länge vart överviktig, det är kanske ingen hemlighet, men hon har alltid vart snygg och bär upp det bättre än många andra! Men det är ändå såklart inte hälsosamt, och kanske inte heller det bästa för självförtroendet! Så nu har hon tagit tag i det. Hon är en pepsi och chips älskare och livs njutare, så att gå på någon diet som förbjuder socker eller kolhydrater hade bara vart att gå mot en omöjlig lösning. Istället har hon bara dratt ner på onyttigheterna. Gör egen sås istället för halvfabrikat, äter mer sallad och mindre kolhydrater och cyklar mer (över fyra mil i veckan!)

Tycker hon är så duktig! Är verkligen glad för hennes skull, speciellt då de redan börjat ge resultat! minus tre kilo redan, det är inte helt fel! Rätt håll!

Och så börjar jag tänka. Jag har alltid haft turen att vara smal, trots allt jag stoppar i mig och trots att jag är väldigt dålig att röra på mig. Ja om man inte ska räkna med när jag föddes och mina allra första år på jordklotet då jag var en rätt så enorm bebis. Men ja, det brukar ju aldrig vara för evigt, jag får alltid höra att en dag kommer kilorna. Ida tillomed lääängtar tills jag blir tjock! jäkla oxe alltså... ;) Men ja, hennes längtan kommer väl gå i uppfyllelse någon dag.

Inte när jag kom i puberteten som många retades över och sa att det är dagen då jag blir tjock. Men kanske när jag får min första unge? Det är vad jag får höra nu iaf. "när du blir gravid så kommer det!"

Men jag tror faktsikt att jag har den disiplinen på mig själv att märker jag att jag har börjat gå upp i vikt, och att det fortsätter ditåt, då kommer jag ha väldigt lätt för att göra som Johanna. Dra ner på onyttigheter och röra på mig lite för att gå neråt istället eller kanske bara stå still?

Jag tror faktsikt inte de blir några problem för mig, jag känner de på mig. Och jag brukar känna mig själv rätt.

Så in your face Ida! du får inte se mig tjock! Mwohahahahha :D <3


Peace! ;)


13 bilder

Dagen till ära, på mig och min pärla, från förr :)


Jag och min spindelman <3


Jag och Tobias, dagen vi blev tillsammans, för tre och ett halvt år sedan. <3


En trevlig festkväll <3


Hur snygg?? :) min älskling och jag på Hultsfred :)


Ligger i gräset i Varberg vid fästningen :) <3


Utklädda till Hippies påväg på maskerad :)


En mysig kväll hemma hos Tobias :D


Tobbe Tobbe Tobbe kärleken <3

På trädgården hemma hos mamma och pappa :)


Utanför lägenheten vi har idag!! :)


På balen tillsammans <33333


Bruna och snygga hemma hos Issa <3


Glada och bäst på Harrys !

ÄLSKAR DIG TOBIAS <3


13-10-10

Idag är det den 13:e oktober, och jag och min favorit på jorden Tobias har varit tillsammans i tre och ett halvt år! :) Jag har jobbat hela dagen men när jag kom hem stod hjärtanet och lagade mat, en jätte god bacon och champinjon röra med pasta, åååh det var sååå gott, längtar riktigt till jobbet så jag kan få äta det igen på lunchen!

Han är galet bra på att laga mat min pojkvän, fått från sin pappa. Gillar att testa grejer i köket, ibland funkar de inte för mig, men jag känner ändå att det borde vara gott, om man nu hade gillat ananas, banan och Curry... jag gillar ju inte det, men jag fattar ju att de är en bra kombo ;P

På tal om Curry så är hon fortfarande inte hemma, mitt hjärta blöder, men.. detta inlägget ska inte handla om det. (kunde bara inte låta bli att kommentera det..)

Snart har vi vart i hop fyra år, jag och min älskling. Tycker att det låter så lite! Tre och ett halvt år. Det är ju ingenting!! Känns som att jag har varit Tobias och han har varit min i hela vårat liv! Men men, resten av våra liv duger det också! :))

Längtar till den dagen kommer då vi gifter oss och skaffar bebisar och hela köret, han kommer bli världens bästa man och pappa. Han är ju redan världens bästa pojkvän.


Jag och gullet ser lite knäppa ut båda två, mest jag, nä du ser inte knäpp ut ens Tobbe :) Bara fin å glad. Men jag gör de.. åååh, en lite små gammal bild från förra lägenheten. I LOVE YOU!!!

Älskar dig Tobias Simonsson <3 Tack för tre och ett halvt underbara år! <3 <3 <3

Men kom igen.

Mamma..

Det är klart att det gnälls på fler än ungdomarna, men främst på ungdomarna.
Och inte bara på ungdomarna idag, utan på ungdomarna i alla tider. Det skrev jag ju? Att det har vart så alltid.. Skrev heller itne att det är enbart föräldrarnas fel för att de är de som fostrat oss, men att kämpaglöden för jämlikhet dog ut redan innan min generation. 

När du säger att det inte bara gnälls på ungdomarna är är det för mig som när män gnäller över att dom blir disskriminerade också. Självklart blir dom det, och det är också ett problem. Men inte i närheten av samma nivå som kvinnor blir disskriminerade. Ungdomar tar mest skit av alla generationer. Dagens ungdom, som förra tidernas ungdomar, som de kommande ungdomarna.

Alla..

Dessutom tas ungdomar inte alltid (sällan, tycker jag!) på allvar av vuxna,
jag vet, då jag själv är en ungdom, och har den känslan. Det kan gälla arbetsledaren, föräldrarna, hyresvärden eller någon inne på telia när man ska byta bredband och någonting är ologiskt.. Självklart har vi mindre livserfarenhet än vad någon som levt dubbelt så länge som oss har, men vi lever nu, och ungdomar kommer att finnas sålänge det finns människor. Alltså är vi en lika stor del av verkligheten som alla andra, och ingen, inte ens de äldre som en gång vart ung, vet bättre hur det är att vara ung idag än just vi som är unga just nu.

Men dels tror jag också att det beror på vårt språk. Vårt sätt att tala, som gör att vi kan framstå som mindre kunniga än vad vi är. Vi snackar inte som de som är 20 år äldre än oss gör. Vi använder ord som typ, liksom med mera som kanske får oss att verka "fjortis" i era ögon men som faktiskt är en del av nya Svenskan, som vi kommer att använda även när vi är 80 år antagligen.

Jag kan känna mig riktigt frustrerad många gånger, just för att jag inte blir tagen på allvar av vuxna, när jag vet att jag har rätt. Inte på något vis i en situation där jag inte vill släppa stoltheten eller där det kan uppfattas på olika sätt och vara på mer än ett sätt. Utan när det gäller mig t.ex. och när det är bara jag endast, som kan veta. När jag har åsikter om mig själv och mitt liv och någon annan vet bättre. Och jag märker hur man inte ens lyssnar på mig och vad jag säger utan hör kanske bara "men asså......liksom.....och typ......liksom...asså..." men inte orden imellan.

Självklart är just detta oftast en situation som uppstår mellan mig och mina föräldrar. Och då kanske man inte ser på saken som mellan "vuxen och ungdom" utan mer som mellan "förälder och barn" men då vill jag be er titta på era egna föräldrar, för trots att man är 40 år har man fortfarande föräldrar, och skulle ni acceptera att dom tror sig veta bättre om hur ni ska leva ert liv eller liknande? Och när tycker ni isf. gränsen ska dras då man vet bättre själv än ens föräldrar gör? Finns det en ålder eller avgör kanske "barnet" det själv? Jag tycker iaf. att jag vet bäst om vad som gäller mig. Nu. Kanske inte när jag var 15. Men nu gör jag det. Visst kan jag behöva hjälp ibland, men då ber jag om det.

Nu menar jag inte att föräldrar inte ska ha åsikter om sina egna barn. Trots att jag inte har några egna barn inser jag också att man alltid vill vad som är bäst för sina barn och vill alltid hjälpa dom att slippa problem, bekymmer osv. Men en dag kommer man också få lära sig att barnen kan bäst själv :) För ni kan väl bäst själva? Kan ni inte? ;)

Ush... nu låter jag allt för klagig. Som att mina föräldrar endast tror att dom vet bäst helatiden. Så är det inte.  Men ibland händer det. Och kanske framförallt från pappas håll. Och det är väl så med pappor mer framförallt. Ska överbeskydda sina "små" döttrar. Av välvilja.. såklart.. men ack så irriterande ibland!


Oåå ungdomar!

Läste på min mammas blogg för ett tag sedan, och även i en kommentar på aftobladet igår om hur vi 80-talister är helt förlorade, att allt vi vill är att bli hemmafruar åt män och vad hände egentligen med "ååooooo tjejer!" ?

Till min mors försvar vill jag säga att jag inte är en av dom vars högsta önskan är att bli hemma fru, men i övrigt.. så vilka är det egentligen som har uppfostrat oss 80-talister? Jo 60-talisterna! Kanske även 50.. Och nu är det väl kanske inte så att det enbart är föräldrarnas fel, men tycker isf. att det är lika lite 80-talisternas fel.

Det var under 70-talet 60-70 talet (alltså när våra föräldrar var små barn..) som det verkliga kämpet, det verkliga "oåååå tjejer!!" hade sin riktiga fart. Detdär försvann redan då 60-talisterna var ungdomar. Vad hände med det då? Under erat 80 tal? Var va kämpaglöden för jämlikhet då? Tycker den verkar vara minst lika stor nu som under 80-talet..

Sen att massmedia verkar villja få alla tjejer mellan 15-40's liv att kretsa kring hollywood fruar, skånefruar, new yourk fruar och jag vet inte vad är bara helt sjukt.

Men som jag skrivit tidigare om vuxna som gnäller på oss ungdomar för att vi inte orkar rösta, vi inte orkar jobba, vi går på Reinfelts skit snack, vi gör både de ena och de andra negativa. Att vi nu ska vara ansvariga för att dra jämlikheten åt fel håll också? Suck! jag orkar itne med gnället mer.

I alla tider har ungdomarna blivit klagade på. ALLA tider. Trots att det är tack vare ungdomarna som vå går framåt så klagas de på dom jämt å ständigt. Ungefär som med forskning. Som när man kom på provrörsbefruktning och det var både mot Guds vilja och helt omöjligt att kunna älska ett barn som kommit till i ett labb... På samma vis blir vi ungdomar kritiserade hela tiden.

Och vet ni vad? Jag är för jämstäldhet. Men jämställdhet för mig är inte bara mällan män och kvinnor. Det är inte heller bara mellan Svenskfödda och utomlandsfödda. Det är mellan ungdom och vuxen.

Jag vill gärna kämpa för att bli accepterad som en lika mycket värd människa i samhället i dag, som kvinna. Men framförallt som UNG kvinna.

(dvs. t.ex. jag vill inte jobba för halva lönen.. ALIANSEN.)

OÅÅÅÅ UNGDOMAR, ÅOOO UNGDOMAR, VI MÅSTE HÖJA VÅRA RÖSTER FÖR ATT HÖRAS!!




Sluta skyll på mig!

Om debatten kommer ett inlägg senare tror jag. Nu vill jag hellre skriva om nått annat, o-parti-politiskt.

Ungdomar. Var jag än läser, vad jag än läser, så ser jag i kommentarerna inlägg av 40 plusare att vi ungdomar är problemet. Om Reinfelt luras så är det bara vi ungdomar som är dumma som går på hans skit snack. Om ungdomsarbetslösheten är hög är det bara vi ungdomar som är så lata att vi inte orkar jobba. Om valdeltagandet är lågt är det vi ungdomar som är så ansvarslösa att vi inte röstar.

Jag är trött på er idioter till "vuxna" som sopar allt under mattan, dvs. skyller på ungdomarna, istället för att granska er själva och se att de är nog en hel del vuxna som köper Reinfelts skitsnack också.

Och kollar vi på Mc Donnalds, så är de nog fan fler ungdomar än vuxna där som tar dessa skitjobben, kollar man på telefonförsäljarjobb då är det nog ungdomar som sitter där och sliter (för det är slitsamt psykiskt) för inga pengar alls. Kollar vi på min senaste anställning, grandplanterare, då var de nog fan bara ungdomar som jobbade i ösregn med att sätta granar (förutom thailändarna som var vuxna..)

Och hallå?! Även om arbetslösheten är hög hos ungdomar så är den hög i hela landet, jag vet massor av arbetslösa vuxna med, men varför söker inte ni dehär jobben då? varför ställer inte ni er och gör hamburgare, försöker sälja en svindyr annons på en okänd hemsida eller planterar en gran i ösregn?

Är det för att ni är lata? Eller är det för att ni vet att villkoren är så dåliga, lönen är så låg, så det är inte ens värt att jobba på i 3 månader tills ni hittar ett mer värdigt jobb?



Och varför är det skillnad för oss ungdomar isf. ? Varför ska vi nöja oss med skit hela jävla tiden och ni vuxna kan skylla på att ni är överkvalificerade? Jag kan säga er, med mina knappa 3 år på gymnasiet och lika många i arbetslivet så är tillomed jag överkvalificerad för att utföra dessa jobb, men jag får inga andra. Jag har inget val! Om jag vill ha en egen lägenhet, om jag vill leva mitt liv utanför soss och existens minimum då får jag gott ta dessa skit jobben.

Men om jag inte hade gjort det, då hade det inte vart på grund av att jag var lat, utan för att jag hade tyckt att det var värt att bo hos mamma och pappa tills vidare, och sätta min övergång från ungdom till vuxen på paus, för det är så det känns när man bor hemma trots att man är 21.

Är Svenska samhället värdigt oss ungdomar idag? Nej det är det inte. Tills det är det, skyll fan inte all skiten på oss!

Till mor

Min mor är lite underlig. Ska kopiera vår senaste chatt på facebook så kommer ni förstå varför.

Anneli: Hej Evelina Lodén
Hej då Evelina Lodén
Jag: Hej Anneli Lodén
Anneli: :):)
Jag: Hejdå Anneli Lodén ? :S
Anneli: Ska ut med hunden.
Jag: haha jaså :)
Anneli: puss å kram... Idol idag.
Jag: aaa har märkt det, alla pratar om det :):) spännande
Anneli: skriv ett inlägg under tiden.
hej svejs
Jag: ett blogginlägg?
Anneli: ja
Jag: okejdå :)
Anneli: Duktig flicka
hej hej
Jag: hej hej
Anneli är inte inloggad.


Ja... ni ser ju.. lite underlig.

Och nu när jag måste skriva ett inlägg helt utan förvarning så vet jag itne riiiktigt vad det ska handla om. Eller jo! Det vet jag faktsikt. För fick ett spännande besked idag. Jag och Tobias ska flytta! :D Kul va?

Jag har tjaaaatat och tjaaatat de senaste månaderna (typ sedan Johanna flyttade och jag blev inspirerad av hennes lägenhet.. vilket är typ ett halvår sedan.) om att jag vill ha en lägenhet med HALL OCH KÖK! Jag viiilll verkligen ha det. Är så trött på att kastas in i TV-rummet det första man gör när man kommer in utan att ha en riktig hall att hänga av sig på och att köket är så litet att man knappt kan laga mat tillsammans i.

Är dessutom sedan Karro och Ida och Johanna börjat inreda med massa gardiner hit och kuddar dit, söta ljus här och tjusiga blommor där också sugen på att inreda! Men ju mer grejer jag stoppar in i denna lilla lägenheten ju stökigare ser det ut!

Dessutom är jag och Tobias två personer, Tobbe jobbar skift och sover ovanligt tidigt vissa dagar, vi har ingen dörr mellan sovrummet och TV-rummet osv. Vi behöööver en större lägenhet.

Och ja, nu när jag försvarat mig för varför vi ska lämna denna billiga och fina lilla lägenhet så ska ni se att det är en bra deal vi gör. Vi får ett mycket större TV rum, vi får ett ganska stort kök. Vi får en lagom stor hall, ballkong, dörr till sovrummet osv. Och byter hyra från 3471:-/månad till 4300:-/månad. Men i det priset ingår dessutom elen, så allt som allt så går vi upp med 500:- extra i utgifter ungefär varje månad, och det tycker jag att det är värt.

Tobbe får jobba mer och mer på Carlsberg och jag har fått in en fot på Gékås, så dethär fixar vi.

Ska bli sååå skööönt att få lite utrymme att röra sig på, och spännande att få inreda lite.

Lägenheten ligger i arvidstorpsbacken och är egentligen en av två lägenheter i ett stort hus. Tobbe bodde där när han var yngre så det är också lite kul.

Sådär mamma, där fick du ett inlägg och alla andra fick vår goda nyhet också! :)


En liten Curry bebis som får flytta med mamma och pappa för andra gången,
nu till ett bättre ställe med mindre trafik! :)



Fin kommentar

Fick en så fin kommentar häromdagen, alltid roligt att bli uppsakttad av äldre och mer erfarna människor :)


Britten  (*****@comhem.se)
om Politik som lovat. :):
Roligt att läsa din blogg och härligt att höra dina politiska åsikter. Du är klok för att vara så ung ;-)
Lycka till i valet och jag hjälper till ...
från
britten i Örebro (65)

Snabbis

Tobbe har gått å lagt sig å vill att jag ska göra det med, det är väl kännt att jag är en nattmänniska, och går hellre å lägger mig om 2-3 timmar, men jag får väl gå å lägga mig nu för hans skull då. Han är ju trots allt så himla duktig och jobbar så himla bra, så jag kan nog göra nått för hans skull med. Halv fyra ska han upp imon med! Har jag föresten sagt att han fått en månads förlängt? Duktigt va? :) är så stolt över honom, som han jobbar på!

Ville bara påminna er alla, det är 26 dagar kvar till valet nu, imorron ska jag skriva mer om det, men ni vet vad ni måste göra. RÖST RÖTT och dela med er av era RÖDA ÅSIKTER så att fler röstar!

Ni vet väl att det är dom rödgröna som tjänar på ett högt valdeltagande?


Hmmmm..

Var inne på min mammas blogg och såg att hon skrivit 7 sanningar om sig själv, hon hade också "utmanat" några vänner att göra det samma och där bland namnen läser jag Evelina. Jag är nu inte säker på att jag är denna Evelina. Är mer van att läsa om mig själv som "dotter nummer 2" i hennes blogg, men antar ändå utmaningen, för i vilket fall kan jag nog avslöja 7 sanningar om mig själv. Dom behöver ju trots allt inte vara så farliga....

Har som mamma ju också ganska självklara saker om mig själv. Är också socialdemokrat, är väääldigt stjärnteckensfrälst (om man kan kalla det så) är kär i min pojkvän Tobias, och tycker om att festa! :) men om jag ska ta några andra grejer som jag kanske inte nämner lika ofta..?

• Jag önskar att jag inom något ämne var mer kreativ, kunde måla, skriva eller sjunga väldigt bra t.ex.

• Jag anser själv att jag gör mig väldigt ful på bild, men tycker att jag ser desto bättre ut i verkligheten.

• Jag har väldigt svårt för att lära känna nya (tjej)kompisar, och har därför väldigt få. (skrev iofs. lite om detta nyss)

• Jag önskar att jag var mer "märkvärdig" eller "speciell" mindre vanlig helt enkelt, än vad jag är..

• Jag älskar att överaska andra med saker som gör dom väldigt glada, oförväntat glada.

• Jag har lättare för att lära känna killar än tjejer..

• Jag hatar starka dofter på diverse saker som tvättmedel, parfymer, diskmedel osv..

Sådääääääär, så om jag nu vill att någon ska göra detta förutom min mor som redan gjort det kan jag bara säga det till Johanna, som är den enda bloggande personen jag vet läser min blogg.. Så Johanna.... DO IT!



Puss hej!

3år, 4månader.

Det är en lång tid. Och tänk att det var en fredag den 13:e vi bestämde oss för att bli en :)


It's all over now baby blue

Sitter och dricker rom och cola. Lite för stark och lite för varmt. Om man vill döda en rom och cola (som ju annars är drycken från ovan??) så ska man dricka den lite för varm. Helt fel att dricka varm rom, och som otur är (inte för att jag förväntar mig annat på fredagen den 13:e) så är all isen slut. ÅÅÅÅH!!!!

Jaja, de är inget att deppa över. 

Men, vad jag istället deppar lite över är att ingen av mina tre vänninor vill festa med mig idag. Jag är inte typen som har ytliga vänner som jag umgås med. Jag vill gärna vara nära vänner innan jag tillbringar min fritid med andra människor. Inte för att jag är kräsen, men kanske för att jag ogillar att känna mig obekväm med människor, och har jag då valet att välja bort människor jag inte känner väl så gör jag det.

Detta resulterar såklart i att jag inte har lika många nära vänner, eftersom jag inte riktigt tar mig tiden att lära känna dom, men å andra sidan är mina tre trogna dom bästa som finns :)

Men ytterligare en nära tjejvän hade inte skadat. Därför tycker jag att Jennifer kan flytta hit från Stockholm igen. Så kan vi ta tag i den relationen vi en gång hade, för vi klickar ju faktsikt väldigt bra ihop. :)

Nu ska jag dricka mina lite för varma, lite för starka rom och cola ute på trappan med killarna som sitter där å gapar......suck..


curry i sin nya iglo :) Ni ser att hon softar va? :)

Gomorron!

Såhär ser jag ut idag:



HAHAHAHAHHAHAH!!!!!!!

Om några minuter är det dags att börja gå till Fami, idag ska vi söka jobb hela dagen tror jag. Om jag förstod det rätt. Men det hoppas jag att jag inte gjorde, för det känns rätt orimligt att söka jobb i tre timmar. SÅ mycket jobb finns det faktiskt inte att söka!?

Den 30:e ska jag på ett möte med nått ställe som jag tyvärr har glömt vad det heter, det är ingen arbetsintervju, men förhoppningsvis ska jag få en praktik där i sommar. Det ligger jätte nära mig, så det är bra, men bäst av allt är att det faktiskt verkar rätt intressant.

Tydligen så är det ett ställa som hjälper kvinnor som har eller vill starta företag inom kreativa branscher. Låter väl trevligt? Jag tycker att jag är kreativ, och det var ett plus tyckte dom. Sen var det dessutom bra att jag hade gått media, och dom ville att jag skulle vara bra på mediekommunikation. Sicken tur att jag har MVG i både mediekommunikation A och B då va? :)

Hoppas verkligen jag får praktiken, och sen kanske förhoppningsvis så kan det leda till jobb. Hoppas hoppas hoppas! Är trött på att vara fattig och arbetslös nu.

Nu måste jag dricka en snabb kopp kaffe till innan det är dags att kila iväg.

Och vet ni, jag ljög... :S Såhär ser jag ut idag:



Hahahahahhaha :S

Curry!



Inte världens bästa bild, men på världens bästa katt! :)
Nu ska jag cykla till Fami och idag ska vi till Åkulla för team building.. Får väl se hur de går!

Dagnes miss!

Hahahaha näääääääääääää... hittade just de gamla inlägget i "utkast"

Vem retas? :)

MEN ÅHHHHH!!!!

Näääääää! Hade precis skrivit klart hela listan när jag.. nä jag vet inte vad som händer, men plötsligt är jag utloggad och inget är sparat! ÅÅÅÅH, inte för att de var sååååååå jobbigt, men dedär bara irriterar mig.. -.-'

Listan är stulen på mammas blogg! Förvänta er nu mer pessimistiska svar än ursprungligen!


1. Bästa sommardryck?
Kall öl på uteservering eller stranden.

2. Bästa svenska badställe/strand?
Har inte erfarenheter av speciellt många Svenska badställen, men eftersom de ena är Skreastrand som jag tycker är jätte fint å de andra är Göteborgs skärgård där nudistregler råder så väljer jag de första!

3. Bästa glassen?
Magnum white eller double!
3: Bästa maten att grilla?
Kött av alla slag. (och korv är fan inte kött!) gärna med lite grillade grönsaker till! mmmh!

4. Två viktigaste maträtterna på midsommarbordet?
Va? De e la inget julbord? Sill och nypotatis såklart. gräslök och gräddfil.

5. Bästa midsommarsnapsen?
Nej tack, kan ta en extra drink istället.

6. Mest pinsamma midsommarminne?
Have none. Dock kommer jag bara ihåg en midsommar bak, sen sviker minnet mig..

7. Sommarstuga eller husvagn/husbil?
Vad som helst går bra, men får jag välja blir det nog stuga, är väl bekväm om jag kan :)

8. Bästa semesterminnet?
Antingen första steget av planet i Grekland förswta gången, eller första doppet!

9: Värsta semesterminnet?
Kan inte påstå att jag har några så hemska minnen att jag vill kalla dom "värsta" (asså var tog pessimismen vägen? :)

10: Bästa sommar-barndomsminnet?
Återigen.. minnet sviker.. :/

11: Tidig eller sen semester?
Skulle jag få välja tror jag att 4 veckor med start midsommarveckan hade vart super! :)




Jag just nu, nyvaken och bitter på bloggkrånglet.. :(  :)))!

OC H FUCK YOU om detta försvinner igen, då gör jag inte om det.. (jaha där var den... pessimismen..) Nu ska jag fylla på mitt glas med kaffe och sen blir det att göra sig iordning.

Men på tal om sommar och midsommar och allt såntdär.. Johanna! På söndag kan vi väl komma på lite lekar att köra på midsommar? Eller vad säger du? Låg och tänkte på det heeela natten där av kom jag upp 1 timme senare än planerat ur sängen.. Så känner att jag behöver få de ur skallen.

WHY O WHY måste jag alltid tänka på massa skit när jag ska sova som lika gärna kan tänkas på morgonen där på???

Jaja, det är oviktigt, detta skulle ju bara vara en lista.. Om en timme ska jag börja cykla till Fami så datatiden är är slut nu.

Fred och Kärlek vare med er! ;)


Min farfar

Ååååh, orkar inte vara sjuk längre. Mår fan kasst. Nyser, hostar, svettas, fryser om vart annat. Ska det aldrig gå över? Mådde helt okej i morse, men som vanligt blir det bara sämre och sämre ju mer timmarna går på dagen. ORKAR INTE!!!!

I torsdags var ajg på min farfars begravning. Den var fin och mysig. Vi var bara 20 jäster i kyrkan, men trots att de är min släkt känner jag ingen av dom.

Under begravningen var jag rätt så tankspridd. Jag tänkte på annat medans prästen pratade. Mest eftersom jag inte tror på gud, så känns snacket nästan löjligt även om det kan vara fint. .."Undra hur vi är släkt.." "Undrar vad han tänker på nu.." Sånna tankar som man bara får utan att man kan hjälpa de, men jag fick ändå dåligt samvete. Mina tankar ska ju gå till farfar. Så jag började tänka på honom, till honom, att jag tycker om honom, att han var en bra och fin farfar trots att vi så sällan sågs, att jag inte dömmer honom.. När jag gick fram och la min röda ros vid unan blev jag lite ledsen, när jag tänkte på hur hela hans kropp nu var aska som fick plats i den lilla unan.

Men sen tänkte jag på hur liten jorden är. Hur kort ett liv är. Och hur otroligt det är att farfars "nästa liv, efter detta" nu bara ska gå ut på att se och höra mig, och alla andra han lämnar efter sig. Varför skulle han höra vad jag säger till honom?

Nä, det tror jag inte att han gör faktsikt. Men jag tror heller inte på att när man dör så finns man bara inte längre. Jag tror heller inte på att livet vi lever nu, livet han har levt klart, att det är helt obetydligt. Därför tror jag att mina tankar om honom ändå är viktiga. Även om han inte kan höra dom.

Jag tror att de blir hans...karma... i nästa "liv."

Och eftersom mina tankar till honom är snälla, och eftersom jag vet att många andras är de också, så var hans liv här på jorden inte färgäves, och därför känner jag mig heller inte speciellt ledsen. För döden är en del av de livet vi lever här på jorden.


Jag, sjuk och sliten.


En teckning jag gjorde :)

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0